1,5% förlorad muskelkapacitet per dag!

Tydligen är det vad som händer med kroppen vid total inaktivitet, t.ex. vid influensa. I alla fall enligt Läkaren Karin Henriksson-Larsén som informerar i TV-programmet Svett & Etikett, att den mängden muskler tar farväl då man ligger platt i sängen och inte rör sig alls. Rakt in i sänghalmen kryper 1½ procent prima muskelmassa per dag. 1½ procent! Det låter allvarligt men inte så där ofantligt mycket som man man inbillar sig vid sjukdom där oron att de sista 10 årens träning har varit förgäves. Dessutom inte bara sista årens träning, alla kommande års mål faller tillsammans med febern ned i sängen.

Ja det här ser inte bra ut, 0% istället för putsad formtopp :-/

Karin fortsätter berätta orättvisan i att en otränad medelålders Svensson endast behöver träna varannan vecka för att bibehålla sin (dåliga) kondition. Det tröstar inte mycket att veta att de otränade spelar mot mycket bättre odds. För dem spelar det knappt  ens någon roll rent konditionsmässigt om man får lite influensa nu och då.

1.5%tänker jag då;  Det är ju inte mycket om man ser på det med lite perspektiv.  En viss lättnad infinner sig då allt kanske inte är kört trots allt. Pust!

Det är då jag börjar fundera och inser snabbt det orättvisa i 1.5 procent minskning av muskelmassa per dag. Det är en helt oacceptabel ekvation som kroppen håller på med. För hur kan kroppens system få tillåtelse att dra bort en massa tränad tid för att den själv har bestämt sig att bli lite krasslig. Jag har ju investerat en massa tid i dom där musklerna! Jag menar dom där musklerna ska ju översättas till mindre antal minuter i min race kalender och där är det ju fullt av uppbokade dagar och det snart!

Kroppens orättvisa ekvation

Är det då inte lite bakvänt? Jag har de sista 120 dagarna efter årskiftet åter startat min ambitiösa träning och investerat 12% av vaken tid åt just träning. Av dessa investerade tolv procent har en utdelning i form av prestationsbonus getts i form av 8% förbättring på milen. Mer konkret gick jag från dryga 41 minuter i januari till under 39 minuter i mars. Dryga två minuters cashades alltså in mellan två Bore cup deltävlingar i perioden januari till mars. Det var ju bra utdelning, eller?

Det ska inte vara så svårt att räkna ut och ställa insättning/uttag i relation mot varandra;
För det första räknar vi ut förlusten under de10 dagars totala inaktivitet där ja enligt Karins teori förlorat 15 procent kapacitet. Inte bra men så är det.

Så hur ser förhållandet ut för insättning ut då?

Min förbättring på 120 dagar dagar är  8 procent (8/120=0.067) ok lätt förenklad uträkning, men ni förstår poängen...  En fraktion av en procents förbättring per dag!  Det här får kroppens räntematematik att se ut som värsta SMS-lånehajars uträkningar. Ett gap mellan insättning och uttag som är helt enkelt horribelt! Hur ska vi kunna hantera sådana här omöjliga förhållanden? Vem tar vinsten, eller är det helt enkelt det gamla vanlig tjatet om att energi är oförstörbar och energin övergår endast till en annan form? Jaha, så är det nog insatt kapital har gått från rörelseenergi till värmeenergi genom febern. Vilken ynklig tröst!

7 dagar återstår nu till Dead Sea Ultra vilket enligt plan skulle ha avverkats på under 4 timmar men som enligt tidigare resonemang måste revideras upp med dryga 15 procent  vilket då borde ge en rimlig sluttid på 4h 40min. Vilken öken, i dubbel bemärkelse!

Tur i oturen ändå att man är 100 procent motiverad att få ta på sig löparskorna igen om några dagar och jaga igen de futtiga promillen som ändå tydligen går att lägga till som en sista sekunden insättning av ny fräsch rörelseenergi till kroppens kappsäck.

Nåväl, jag kanske överreagerar som vanligt. Idrottsläkaren Karin gav även lugnande besked då hon sa att man bibehåller sin kondition under lång tid om man är normal-aktiv under dagarna. Dags att förstå att världen inte går under bara för att träningen uteblir.

Får hoppas ändå att reskompisen David har lyckats bättre i uppladdningen, jag har inte orkat frågat honom ifrån min misär och självömkande position i sängen. Men nu är det slut på febriga tankar, för nu ska åtminstone den mentala peppningen börja. Jag lägger min tilltro till att det sitter lika mycket i pannbenet som i löparbenen :-)

På tisdag går resan mot Amman där jag ska försöka få tillfälle att lägga in några blogginlägg för att ta er med på en spännande resa i en annan del av Världen och ett ultra-lopp runt i Jordanien. Ni kan åtminstone vänta er en race report från loppet, Stay tuned 3:e april går startskottet!

By the way: Efter att ha läst Nikes beslut om att sponsra Justin Gatlin kommer Nike produkter försvinna från min inköpslista. Hur F...n tänker Nike när de sponsrar en fuskare som åkt dit två gånger för doping? Det enda vi kan göra som konsumenter är att sluta stödja sådana företag som älskar fuskare över atleter.

Så här ska mitt happy place se ut under loppet. Målgång och direkt efter bad i Döda havet.

Stabil träningsmängd fram till dagen D eller influensadagen.